KATHFAN

2012-01-16T10:59:00.002+01:00

bestämde mig för att byta.

så OM det skulle finnas nån som fortfarande kikar in här ibland: kika in här istället.

2012-01-13T11:43:00.005+01:00

nämen hej,
och goddag!

och gott nytt 2012.

ibland slår det mig att jag faktiskt har kvar den här bloggen, och jag tänkte att, tja, varför inte börja skriva lite i den igen? jo. det kanske jag ska göra om jag finner tid och ork. senast jag skrev var i slutet av augusti och mycket har hänt sen dess. mycket bra, inte så mycket dåligt. mest bara bra och det ska jag inte sticka under stolen med att jag är tacksam över.

så ja.

det var det.

status update: är lyckligare.

2011-08-30T20:28:00.002+02:00

packar ner, packar upp, packar ner igen och inser sen att jag egentligen bara lägger undan saker och sorterar upp dem i olika grader av viktigt för min egen skull. jag äger väldigt mycket som är mindre viktigt för mig och alldeles lagom mycket av det jag inte kan leva utan. jag hittade mina två systemkameror i ett skåp (den analoga) och i garderoben (den digitala) och även en tredje som tillhörde min pappa för längesen. den är dessvärre trasig men jag funderar på om jag inte ska fixa den så att jag har tre kameror att leka med i höst.

åh, hösten. jag har en känsla av att den kommer att bli bra.

2011-08-07T14:28:00.002+02:00

kära jonas,
detta är tillägnat dig.

när folk frågar mig om oss brukar jag svara att jag aldrig har varit så kär i nån annan som jag är i dig och att jag inte för en sekund tvivlar på att du är Den Rätta, även om just termen Den Rätta låter så skrämmande stort att jag helst låter bli att yttra det högt, och när följdfrågan lyder hur jag kan vara så säker på detta är mitt svar "för att han känns hemma" och det är det som gör att jag älskar dig av hela mitt hjärta, nej, hela mitt jag: att du, bara genom att vara dig själv, ger mig den trygghet och värme och kärlek som min cynism inte trodde att jag skulle hitta men slutligen fann hos dig.

2011-08-07T13:31:00.002+02:00

det känns märkligt att jag sen ett par dagar tillbaka är tjugofyra år gammal. jag inbillar mig inte att det är nåt som ska märkas av, även om jag ironiskt nog har haft ont i ryggen och gått runt och gnällt över detta, men en del av mig känner att jag egentligen borde ha gjort mer med mitt liv än jag faktiskt har gjort.

för tio år sen föreställde jag mig som färdigutbildad vid den här åldern, antingen som journalist eller skribent av nåt slag eller kanske till och med psykolog med egen praktik, och med en egen lägenhet med utsikt över stans takåsar som jag kunde kalla mitt alldeles egna hem. och om inte det så kanske jag jobbade i en bokhandel där jag gick runt bland hyllor och plockade ut nya favoriter och upptäckte små litterära pärlor eller jobbade i en hotellreception nånstans i världen och fick möjligheten att uppleva nya kulturer. det var så jag föreställde mig mitt liv när jag var fjorton år gammal och rastlös i väntan på att Det Riktiga Livet skulle ta fart.

så har det inte riktigt blivit. jag har spenderat år med att skjuta upp min utbildning pga beslutsångest inför vad jag kan tänka mig att studera och jag har varit alltför bekväm med min anställning på nordens största nöje för att ta mig själv i kragen och faktiskt söka upp jobbet jag egentligen vill ha. jag har bott på en del ställen och har spenderat stora mängder tid hos andra men har aldrig haft mitt egna hem och lever mer som en nomad än nåt annat. livet blev inte riktigt som jag föreställde mig.

men.

ändå sitter jag här i ett litet rum i johanneberg och känner att jag aldrig har varit mer tillfreds med mitt liv än vad jag är just nu; att det inte gör nåt att jag ligger lite efter i min livsplanering; att den där lilla delen av mig som känner att jag borde ha nått längre än så här faktiskt bara är en liten dos ambition och målmedvetenhet som jag kan ta fram när jag känner mig redo för en knuff i rätt riktning; att livet precis som det är just nu är magiskt och fantastiskt och alldeles, alldeles underbart.

det känns fortfarande märkligt men att vara tjugofyra är inte så tokigt ändå.

2011-06-25T11:19:00.001+02:00

känner hur jag bränner ut mig själv i jakt efter en ekonomiskt stabil höst. jag vet att det kommer att vara värt det men emellanåt tappar jag det både fysiskt och mentalt. jag behöver ett par jobbfria dagar och imorgon är min första av tre. som jag har längtat. fy fan. den här dagen kan inte vara över fort nog.

2011-06-13T21:13:00.002+02:00

om man skulle öppna upp mitt huvud i denna stund och rota runt bland alla tankar som rymdes där inne skulle den stora majoriteten av dessa bestå av toffliga och pinsamt fjantiga kärleksförklaringar till killen som gör mig till den lyckliga tjej jag är, och hur mycket jag än skulle kunna och faktiskt VILL skriva om hur FANTASTISK han är och framför allt hur KÄR jag är (!!!) väljer jag att avstå från detta då en liten del av mig fortfarande vill stå med åtminstone en stadig fot på jorden.

istället kan jag berätta att flytten hem till mina föräldrar har fungerat bra, även om jag inte är hemma så ofta, och att jobbet levererar en del ljusglimtar i mitt liv både ekonomiskt och socialt. sommaren har hittills behandlat mig väl med några enstaka dalar i form av dåligt självförtroende och mens, inte helt ovanligt i kombination. tids nog ska jag dessutom köpa en biljett ner till paris; jag har drömt alldeles för många drömmar om att spatsera runt och fotografera där nere för att jag ska kunna ignorera det länge till.

p.s. alltså seriöst, jag vill ju ba' skriva det så jag tänker ba' skriva det: JAG ÄR SÅ JÄVLA LYCKLIG ATT JAG SPRICKER KAN NÅN SNÄLLA NYPA MIG DET HÄR MÅSTE VARA EN DRÖM JAG ÄR INTE VÄÄÄRDIG

2011-04-25T22:32:00.002+02:00

jag har min första mens på evigheter och det märks Så Jävla Tydligt hur mitt humör växlar fram och tillbaka på nanosekunder. jag gråter och surar och grinar över absolut ingenting, ibland över att jag själv tycker att jag är svinjobbig och tror att du också tycker det - du MÅSTE tycka det - vilket gör att jag blir ännu ledsnare. en ond cirkel som bara går runt, runt, runt och i mina drömmar slutar det med att du inte längre vill vara med mig av femtioelvatusen anledningar och när jag vaknar klockan halv sex på morgonen för att söka din närhet och värme och trygghet ligger du inte bredvid mig och jag fortsätter att gå runt, runt, runt i den onda cirkeln i tre timmar till tills jag bryter ihop i PMS-spasmer och gråter tills mitt huvud är valiumtungt.

men när du ringde ikväll bara för att säga hej gjorde du mig glad, och när jag tänker på dig blir jag gladare. och det betyder allt.

2011-04-04T19:03:00.003+02:00

känner hur andan bara har gått ur mig. poff! borta. det är inte det minsta befogat kan man tycka om man tittar på saker och ting ur ett objektivt perspektiv, och inte heller om man väljer att se det subjektivt, men ändå sitter jag här med en tyngd över axlar och bröst och känner mig omotiverad och trött på nästan allt. och ensam, trots att jag verkligen inte är det, inte på långa vägar.

det är ju jobbigt att man ska känna så kan jag tycka, så jag försöker låta bli. men lik förbannat sitter jag här nu och känner mig tom på luft, som ett punkterat cykeldäck när man har fem mil kvar på sträckan hem. och det är lite segt.

2011-03-27T23:32:00.004+02:00

nej, alltså, okej. vänta lite. det har gått över ett år av abstinens sen jag blev av med min förra iphone, så jag MÅSTE ju faktiskt reagera mer på det än mitt tidigare fattiga konstaterande när jag äntligen har en ny i min ägo. såatteh...

JAAAA!! JAG HAR EN IPHONE IGEN!! *överlycklig_materialisttjej87*

2011-03-27T23:11:00.002+02:00

jag tror att kniven jag satte i hans rygg vreds om ordentligt den här helgen. det gör mig både ledsen och glad. det förra för att jag inte finner nån glädje i att han mår dåligt, det senare för att jag hoppas att han i och med detta går vidare snabbare, även om det betyder att jag är hatad av honom för resten av livet. inte den mest uppiggande tanken men det är nåt jag kan leva med.

annars i livet? jodå kompis, det går bra nu. jag har fyllt mitt liv med sånt jag tycker om och känner mig tillfreds. jag leker med min nyinförskaffade iphone 4 och tänker på hur den finaste vännen blev mer än bara så, och hur han fortsätter att växa för varje dag som går. det tycker jag är fint.

2011-03-20T20:38:00.001+01:00

status update: är lycklig. som fan.

2011-03-05T16:16:00.003+01:00

har riv- och blåmärken över hela min kropp. det förstnämnda står vår busiga kattunge för, det andra är en kombination av hårdhäntheter av olika slag. det är inte särskilt vackert att beskåda, mina ytliga defekter, men när man vaknar upp till strålande solsken och blir pussad på gör det inte så mycket att man själv är ful när resten av världen är så vacker.

2011-02-21T20:51:00.002+01:00

jag kan inte skriva. fel. jag kan skriva, även om det inte alltid blir särskilt bra. jag vet bara inte hur eller om vad. fel igen. jag vet PRECIS vad jag vill skriva om. jag väljer bara att inte göra det av ett flertal anledningar. men på senare tid har jag känt ett större behov av att skriva. om allt. på riktigt.

imorgon skriver jag min första tenta. det kommer att gå som förväntat. efter det ska jag hem, äta god mat och sen sätta mig ner och skriva dem första raderna i romanen om mig själv.

2011-02-08T21:14:00.007+01:00

saker jag har tänkt på när jag inte har tänkt på allt det andra:

- hur monterar man upp och ner en lyftkran?
- jag skulle nog göra mig bra som den (jämförelsevis) snygga och karismatiska föreläsaren. mm, ja. mitt ego smeker sig själv.
- jag borde klippa mig, typ jävligt snart.

2011-02-02T01:20:00.001+01:00

fotnot:
ibland när jag känner mig nere tänker jag på on the road: i bilen och tar en massa mentala bilder i mitt huvud. även om det bubblar över och saker och ting vänds upp och ner och inget känns säkert är det det som håller mig ovanför ytan. att jag en dag kommer att sitta i en bil genom europa och lyssna på den fina musiken som spelas upp och tillåta mig själv att inte bara må bra utan även vara sorglös, nästan fri. lycklig.

2011-02-02T00:54:00.002+01:00

för att vara en person som har gått till sängs innan elva (!!!) nästan varje kväll (?!?) den senaste tiden har jag stora problem med att somna just nu, trots att jag är tröttare än döden och ber på mina bara knän att john blund (eller mina fingrar) ska ge mig ett hårt pity fuck (eller en helt okej onaniorgasm) så att jag mattas ut (eller bara slappnar av) och somnar. men icke. antagligen för att det som håller mig uppe är nåt som föreläsaren pratade om idag och som fick mig att tänka och känna alldeles för mycket på en och samma gång. inre och yttre världar som raseras, DRAMATIK I SJÄLEN etc.

men adam, kanadensaren som har rest lika mycket som jag drömt om att göra, gav mig sex timmar av sin tid och räddade min eftermiddag med att bortse från min tidsvis trötta engelska och skratta snällt åt mina små anekdoter om älgar i skoaffärer och spetsiga knän som river hål i byxor. det var snällt och jag behövde det + jag känner mig duktig som lär känna folk från andra länder och kulturer och tänker att jag ska göra det till en vana. och så vill jag testa på att couch surfa. det verkar häftigt.

2011-01-22T16:07:00.003+01:00

fick precis en släng av ångest över allt. det var inte så kul, så jag sa åt mig själv att skärpa mig och ta mig i kragen. ha lite pli på dina känslor och tryck ner dem jävlarna! ibland önskar jag att jag kunde vara nån annan, eller snarare bli nån annan, och jag har en klar vision om hur den personen skulle vara. jävlar i min låda, alltså. man tycker ju att man borde ha potential till att göra så: förändras. men jag vet inte, jag tycks bara gå runt i samma cirklar, är liksom så fast i mitt sätt att tänka och bete mig. så himla tröttsamt. *frustrerad_tjej87*

2011-01-17T21:54:00.003+01:00

satt bänkad framför sverige-sydkorea i handbolls-VM och insåg varför jag trots allt inte hade varit en så grym handbollsspelare ändå. jag hade kukat ur och flippat sönder på de aggressivt hetsiga koreanerna till den grad att domarna inte hade nöjt sig med att ge mig två gula kort innan de visade ut mig utan kört en monopol on my ass; gå direkt till fängelset utan att passera gå. men nu är så inte fallet, och tur är väl det.

2011-01-16T23:09:00.001+01:00

tar mig inte bara en utan två (!!!) mackor (okej, inte så big of a deal egentligen då jag sänker betydligt fler än så en vanlig kväll) och har beslutsångest över om jag ska lyssna på musik eller kolla på nån serie jag redan sett tjugo gånger tidigare, men eftersom jag besitter en fantastisk förmåga att flexibelt multitaska sånt gör jag båda delarna. yes, det går alldeles utmärkt att sjunga med till passion pit samtidigt som man skrattar åt gänget i det soliga philly - och bloggar. sicken imponerande person jag är egentligen. DAMN GURRRL.

om tre dagar börjar jag studera igen. det kommer att bli beyond awesome on so many levels. mest för att jag inte har pluggat ordentligt sen, ja, vad kan det vara, typ tvåan i gymnasiet, och gudarna jag inte tror på ska veta att det var ett bra tag sen nu. jag är så pepp! jag är så psyched! jag är så till mig att jag jizzar in my pants! måste typ ta lugnande för att kunna göra annat än packa min skolväska om och om och om igen. haha. inte ens krydd?

notis: shag är ett gött ord. shag. shagging. shagalicious. mm. ligger så rätt i munnen (höhö) när man säger det. shaaaag. JA!

2011-01-16T17:15:00.002+01:00

drömde drömmar igår natt som gjorde mig mycket illa till mods. det är lustigt hur ens undermedvetna inte riktigt vill släppa det man aktivt försöker glömma och hur ens kropp fortfarande reagerar så starkt på minnet av en oönskad beröring. därför passade det sig ganska väl att jag spenderade den här eftermiddagen med att rensa avlopp i badrum och toalett, körde en snabbdammsugning och fixade två maskiner tvätt, allt till ljudet av masterchef (alltså, vadå besatt?) i bakgrunden. det är så jävla tungt att avsluta veckan med lite old-fashioned symbolik. skrubba bort det gamla och putsa till det nya.

2011-01-12T11:45:00.005+01:00

är inne på min tolfte dag av 2011 och känner inte att jag har så mycket att skriva om. eller nej, det där är lögn och båg, jag har ju ASMYCKET att skriva om, typ millånga romaner som lätt hade kunnat bli internationella bästsäljare om jag skrivit dem på engelska, men jag har varken lust eller vilja till att göra det nu. dock kan jag berätta att jag ska läsa grundkursen i psykologi i vår, whaaat?! *high fivear mig själv* annars hatar jag när grannen borrar i väggen och finner det fantastiska the big fat quiz of the year grymt underhållande. britter, alltså. de vet sin skit.

2010-12-29T13:44:00.003+01:00

om tjugofem minuter ska jag till vårdcentralen för att få ett mer kvalificerat utlåtande om vad som hänt mig än mitt eget "jag har totalpajat mitt huvud och min nacke". somnade inte förrän klockan sex imorse för att jag hade så ont i nämnda kroppsdelar. you don't even know. och allt för att jag har mitt barnasinne kvar och åker stjärtlapp när tillfälle ges.

2010-12-27T21:43:00.002+01:00

ikväll var jag och cristina ute och åkte stjärtlapp. det var ju askul! fattar inte varför man inte gör sånt mer ofta. dock slog jag i bakhuvudet ganska hårt i marken så det är lite ömt och virrigt för tillfället. men det är inget lite rosa hockeypulver inte kan råda bot på. eller nåt. jag vet inte. askul var det i alla fall! åka stjärtlapp alltså. inte rosa hockeypulver. varför heter det ens hockeypulver? beats me. aja, jag irrar, ser stjärnor och fåglar som kvittrar osv. borde lägga mig ner och vila lite. mm.

2010-12-26T18:32:00.001+01:00

min mobil vägrar fungera som den ska. surprise, surprise och vadå story of my life? hade två missade samtal från min syster i förmiddags. ringde upp och fick inget svar. tänkte att hon säkert skulle ringa tillbaka när det passade sig. ett par timmar senare ringer min pappa och undrar var jag är och jag blir misstänksam mot hans lite skarpare tonfall. det visar sig att både han och mamma har ringt hur många gånger som helst sen igår, nåt jag inte hade en aning om då min mobil, som var påslagen hela gårdagen, inte ringde eller ens visade att jag hade några missade samtal. wtf?! det hela slutar med att jag får tala med tre familjemedlemmar som alla är mindre roade över att jag dessutom säger att jag städar badrum istället för att komma över på den gemytliga familjelunchen. AAARRRGHH! blir så trött på detta ständiga mobilstrul. fy fan.

men badrummet är i alla fall lite fräshare nu. det är ju gött eller nåt.

2010-12-25T22:27:00.001+01:00

tittar på ett par avsnitt av den brittiska the office och blir så varm i själen av tim. alltså, okej. för det första: jag är kär i honom. jag vill spendera resten av mitt liv med en person som honom och jag är hundra procent seriös när jag säger det. för det andra: jag har en grej för gingers. ingen mening med att försöka sopa det under mattan. och ja, jag vet, they've got no souls osv, men det är nåt med dem som tilltalar mig. kan inte riktigt sätta fingret på det dock. men ååh, tim! underbara man! låt mig föda dina barn!

2010-12-24T20:32:00.000+01:00

finaste ögonblicket idag hos min syster #1: när kalle, den yngsta av hennes två söner, sa "hejdå moster kath, jag kommer sakna dig". herrejösses vad mitt hjärta smälte. han är så gullig att man ibland blir småtokig. och storbrorsan tos är inte sämre han. det slår mig för varje gång jag ser honom att han snart närmar sig tonåren. bara tre år kvar. då jävlar ska jag lära honom allt jag kan! som farsan baloo och mowgli. och apropå dem, finaste ögonblicket #2: när tidigare nämnda par dök upp i rutan och pappa satt som förtrollad i soffan framför tv:n för att titta på sina tecknade favoritkaraktärer. han gungade till och med med i takt när det sjöngs var nöjd med allt som livet ger. alltså, min pappa. tror nästan han var mer glad i djungelboken än jag var när jag var yngre. min mamma och syster var för övrigt väldigt fina de också. min familj ÄR fina. massa kärlek till dem.

2010-12-24T11:45:00.000+01:00

öh, hallå där, vet ni? vet ni vad det är för dag idag? klart ni vet. DET ÄR JUL! dock tyckte jag att det var mer spännande att konstatera att det är fredag. har svårare att förstå det än att det är Baby J's b-day. antagligen för att jag i en och en halv månad har gått runt i den totala julstämning som infunnit sig i parken och halvt om halvt våndats. fyi: feliz navidad TAR ALDRIG SLUT. men nu är det över! gjorde min sista dag igår och lämnade in kläder, nycklar och det ack så smickrande personalkortet (seriöst, det är lika groteskt jävla oskönt som en sårskorpa i ögat). levde det goa livet igår kväll, alltså. jösses amalia. dansade min väg ut genom personalingången. kändes iofs lite vemodigt att skiljas från mina fina kollegor som med tiden blivit som en familj för mig, eller i alla fall nån form av släkt. exempel: en kollega sa till mig en gång att jag är som en storasyster för honom. det var nåt av det finaste jag hört och sen dess har jag kallat honom för lillebror och faktiskt känt att, fan, jag vill ha honom som lillebror på riktigt. aah, shit, nu känner jag mig nästan tom istället för glad över att inte jobba. HAHA! jag är ju ett skämt.

anyhoo, god jul osv! själv är jag inte så rutinerad på det här med jul. tror det är den tredje jag faktiskt firar i sverige, och typ första med snö på julafton. men nån gång måste jag ju lära mig.

2010-12-22T10:04:00.004+01:00

två dagar kvar till julafton och införskaffade julklappar är - *trumvirvel* - noll. go kath! eller kanske inte. det är bara att ta bussen in till stan och lösa allt innan jag påbörjar det näst sista arbetspasset för i år. har inte riktigt koll på vad det är jag ska köpa men tänker att en spontan improvisation är bättre än att stå tomhänt framför familjen med ett fånigt leende som säger "oops, i did it again".

2010-12-21T10:43:00.001+01:00

drömde att jag återigen ställde upp i tävlingen till min thailändska släkts stora förtjusning. jag fattade inte vad jag höll på med. hoppade av efter knappt en dag och fick känna på en tsunami av besvikelse som aldrig ville ta slut från min mamma, mormor och mostrar. ÅNGEST. förstår inte varför mitt undermedvetna vill plåga mig på det viset. var inte en gång tillräckligt?

2010-12-20T23:20:00.005+01:00

men herreguuud, inlägget nedan var ju lite väl party poopin'. hur räddar man detta? jag vet inte. kanske med ordbajs? ja!

idag har jag ätit tre portioner mat i matsalen. kände mig macho som fan. sen ställde jag mig i spelet för att fundera ut namn till mina framtida barn (jamie och alex, oavsett kön. har man inga invändningar mot detta har man halva inne). är alltså nu lite mer förberedd på att axla rollen som mamma om tio år. känns gött att ha framförhållning. och så gillar jag mina kollegor också, även de som inte jobbar på min avdelning. de är bra. fast en del gillar jag sådär, men det behöver jag inte tala högt om. avslutningsvis: körde kristyr på pepparkakorna ikväll. såg ut som sperma. det tyckte jag var kul. sperma ÄR kul. dock inte i ögat eller i håret. då är det mest irriterande.

2010-12-20T22:36:00.002+01:00

det står en glasflaska i mitt rum. en gång var den fylld med vodka, men då hade jag inget nöje av den eftersom den inte tillhörde mig. jag fick den som en slags gåva efter att den första ägaren blandat sin sista drink med innehållet och sen dess har jag låtit den agera vattenflaska. den står oftast på skrivbordet eller på golvet bredvid sängen, alltid en armlängds avstånd ifrån, och folk som kliver in i mitt rum brukar kommentera detta de första dem gör. fylle-kath and so forth.

nu står den här bredvid mig medan jag skriver. tom. det klär den inte. jag önskar att den var fylld, och inte med vatten. mest för att jag själv känner mig tom och behöver nåt att fylla ut det med. nåt som dämpar allt som vill bubbla upp och värmer mitt kalla jag. nåt som får mig att känna eller tänka på annat. jag har spenderat halva dagen med att ifrågasätta mitt eget värde. jag gör det ofta nuförtiden. hur mycket jag än försöker kan jag inte se mig själv så som andra ser mig, för nånstans vet jag att det dem ser inte alltid är det jag är. vad är det dem ser? jag förstår inte. de måste va' både sjuka och blinda.

speciellt du.

2010-12-20T02:10:00.007+01:00

grannen ovanför oss har bankat minst tre gånger ikväll/inatt. första gången trodde jag att det berodde på mitt höga musiklyssnande alternativt visat missnöje över min musiksmak (om det sistnämnda var fallet kan han/hon iofs ba' ha det), så jag sänkte volymen på högtalarna för att visa vilken god och respektfull granne jag är. nån timma senare bankas det igen och jag, cristina och emilia (som för övrigt är hemma från frankrike nu, weheeey!) trodde att det kanske var för att vi pratade lite för högt, så vi tonade ner våra röster trots att vi faktiskt inte pratade särskilt högt alls. men sen, när det var nästintill dödstyst i lägenheten, hörde vi det igen: det sjukt konstiga bankadet som knappt går att beskriva. seriöst, det är liksom inte det traditionellt arga bank-bank-bank i tretakt utan mer ett trumsolo featuring ett knogjärn som rullar fram och tillbaka på golvet i nån slags exorcistisk ritual. SJUKT. och att banka för ingenting bara sådär? fattar nada. men grannen blev plötsligt lite (i.e. väldigt) weird och suspekt. tror jag ska sova med fördragna gardiner inatt då jag har en känsla av att jag kommer att vakna upp till ett scary face utanför mitt fönster annars. och eeehh, nej tack. vill helst INTE ha den starten på min dag.

2010-12-19T22:19:00.004+01:00

köpte fjorton bitar fudge och tre burkar honung efter mitt korta besök i julparken. tydligen tyckte min ekonomi (eller ja, 235 kronor av den) att det var en bra investering och jag kan ju inte säga att det var så dåligt med tanke på att det var gott och gjorde mig, och även min fru och hennes bror och far, lite gladare. nåt som inte var lika bra eller särskilt genomtänkt var att gå runt iklädd ett par tights, knästrumpor och converse i minusgrader i två timmar. vet inte riktigt hur jag tänkte där. men en kollega tyckte i alla fall att mina ben var läckra. det tyckte jag var fint sagt.

och lamporna på toaletten och i badrummet är nu fixade, tack vare cristinas hjälpsamma pappa. inget mer kissa i mörker och duscha i ett flimrande badrumsljus á la skräckfilmseffekter. typ det bästa som hänt på hela veckan, eller okej, det var kanske lite väl mycket krydd men alltså, det är svinjobbigt att duscha när man hela tiden känner att man befinner sig i duschscenen från psycho och bara väntar på att få en kniv i ryggen. eller skära upp sina ben med rakhyveln. det är inte heller så kul.

2010-12-19T13:04:00.001+01:00

efter fem dagars jobb, en ledig dag och ytterligare fem dagars jobb har jag äntligen en ledig dag innan jag ska jobba de fyra sista för julsäsongen. detta firar jag med att - wait for it - åka till mitt jobb!

fml?

2010-12-19T10:25:00.006+01:00

jonas ringde upp mig på skype och visade utsikten från hans hotellrum i australien. fick beskåda en lååång sträcka strand och sjukt massa hav i eftermiddagsskymning. jag avundas honom nåt så innerligt. fatta att gå runt där iklädd t-shirt och shorts och INTE FRYSA, ba' njuta av livet och vara allmänt tillfreds. ta mig dit på dirr typ, jag skojar inte. själv tittar jag på ett snölandskap som människor envisas med att skotta klockan tidigt-på-morgonen varje dag. inte riktigt samma grej. det är iofs fint på sitt sätt. inte snöskottandet som stör min sömn alltså, det är för jävligt och får mig att vilja begå mord, utan snölandskapet. det är vitt och juligt och, ja, det är väl det det är. man kan kasta snöbollar på varandra och göra snögubbar och snöänglar. mysigt och så på ett kallt och ganska omysigt sätt. fast jag hade valt att göra en sandängel på stranden i australien framför snöänglar i göteborg any given day.

2010-12-19T03:06:00.003+01:00

låg i sängen nyss och såg snön som legat på hustaket yra omkring i skenet från lampan utanför. det såg fint ut. som ett vitt norrsken. en dag vill jag se ett riktigt norrsken. det står som topp tio på min bucket list.

2010-12-18T23:43:00.000+01:00

efter min fjärde dag som vaktmästare har jag hittat min favoritplats i solskensparken: den högra nödutgången uppe på las vegas i spelhuset. helt jävla underbart att öppna upp dörren och bara titta ut, andas in frisk luft och knappt höra nåt ljud alls. jag tvivlar på att det skulle vara detsamma om somrarna då hela parken är i full gång och man hör de sjuka skriken från balder och kanonen, men nu under julsäsong är det fridfullt och överlag det närmsta stadiet av zen jag har kommit på jobbet. eller va, vadå överlag? vad dillar jag om? det ÄR så, och det är fantastiskt. till skillnad från dryga och otrevliga gäster (oftast halvt berusade män runt fyrtioårsåldern med alpha male complex som grundar sig i dålig självkänsla, som i sin tur kan bero på en liten kuk) som gör att man vill slå in pannan på dem med en whack-a-mole-klubba. det är dock en annan historia.

2010-12-17T11:46:00.008+01:00

insåg nyss, när jag i vanlig ordning stod iklädd enbart underkläder framför mitt stora fönster och grannen råkade titta in och vi delade ett awkward moment där ingen av oss riktigt visste hur de skulle förhålla sig till situationen, att jag lika gärna kan starta en business likt de prostituerade i red light district i amsterdam. jag har ju fått lite kläm på marknadsföringsbiten, så varför inte gå all in? plus att jag inte behöver ha nåt vidare stort startkapital för att driva min verksamhet. bara jag betalar hyran i tid varje månad är det lugnt. pheeww. måste erkänna att det är rätt gött att ha en plan B här i livet. really takes the pressure off.

2010-12-17T10:11:00.005+01:00

vaknar en halvtimma försent och konstaterar att tidsskillnader, i synnerhet de stora, suger. tänk om hela världen hade följt samma dygnsrytm, vilken okomplicerad värld vi hade levt i då. visserligen hade mer än hälften av jordens befolkning fått leva i mörker, sovit under dagstid och därmed missat ett x antal soltimmar och varit vita som lakan (åhnej, vilket problem liksom). men de hade vant sig, det är jag säker på. hade kanske utvecklats en ny slags människa också. homo nox noctis, typ. ni hör ju hur ballt det låter. äkta nightmen.

eller så hade jag bara kunnat ställa mitt alarm lite tidigare. det är liksom inte svårare än så egentligen.

2010-12-16T22:17:00.008+01:00

femtontusensjuhundratvå steg har jag lyckats skrapa ihop till idag. minst alltså, för jag tog en massa när jag hade lagt ifrån mig mobilen i matsalen. säkert runt tvåhundra stycken i alla fall. så BOOM och IN YO' FACE MOBILJÄVEL, som så minutiöst keeps track of my walking och sätter imaginär press på mig. nu är mina ben och resten av min kropp och mitt psyke trötta. men att vara vaktmästare är roligt och jag lär mig så mycket nytt och vill bara lära mig ännu mer. jag vill kunna allt! jag tittar på alla spelmaskiner och tänker att en dag, en dag ska jag bemästra dem alla, kunna dem utan och innan. sen måste jag ta ner mig själv på jorden litegranna och lugna mig. ett steg i taget, en dag i sänder. jag är trots allt långt ifrån att vara en tekniker. titta bara på alla mobiler som dör efter att ha varit i min ägo det senaste året. fem stycken. inte ens ett skämt.

idag vände sig en unge mot mig och kallade mig för mamma när hans riktiga stod bredvid. det var nåt av det mest surrealistiska jag varit med om. pappan skrattade och sa "men hörrudu, gubben, det där är inte din mamma" och så bad den lilla ungen sin riktiga mamma om kronor till nalleliftarna istället. "men tänk om jag faktiskt hade varit hans mamma", tänkte jag. JÄVLAR. ångest varvat med panik och skräck. fick upp sjuka scenarion i huvudet om hur jag faktiskt hade fött ett barn för två-tre år sen och sen aborterat bort det och totalt blockerat minnet av händelsen. gaaalet! avlägsnade mig från situationen och tittade på spelmaskiner istället. det är mer min grej nu.

---
nu vid närmare eftertanke förstår jag att lillkillen ville ha mig som mamma. jag var ju tusen gånger snyggare. minst. hahaha. jävlar vad oskön jag är. överdriver beyond salvation hela tiden. tio gånger snyggare. inte tusen. please, ha lite självdistans.

2010-12-16T11:11:00.002+01:00

av nån anledning har jag bestämt mig för att sleeping in av postal service är den ultimata alarmsignalen för min väckarklocka. jag förstår inte riktigt varför då bara refrängen i sig (don't wake me, i plan on sleeping in) känns så långt ifrån ett uppvaknande man kan komma, för att inte tala om de mjukmysiga elektrotonerna som agerar metaforiska vaggor, men å andra sidan känner jag mig inte lika stressad som när jag i somras vaknade upp till metal-soundet och trodde att jordens undergång var kommen. det är ju alltid nåt. fast jag drömde att jag vaknade upp till nåt annat idag - ett sms och sen ett samtal. men icke. det gjorde mig besviken.

2010-12-16T02:18:00.002+01:00

enligt mobilen har jag gått nästan elvatusen steg idag. det låter mycket men känns ändå lite på nåt sätt, som att jag borde ha gått fler steg än jag gjorde. femtontusen hade liksom känts mer "okej". fuck it, jag väljer ändå att vara nöjd över detta för idag blev jag upplärd till vaktmästare på jobbet (!!!) och det var kanske det mest glädjande besked jag fått sen jag fick reda på att jag skulle vara reserv hela julsäsongen och därmed jobba maximalt antal timmar och kamma hem de goa lönerna som räddar min första halva av våren 2011. WHAAAT?! 2010 bestämde sig inför slutspurten att leverera och jösses vad det levererade. dock ska det erkännas att jag många gånger har ifrågasatt om jag faktiskt är värd detta, och ja, jag betvivlar mycket starkt att jag skulle vara det, men för att köra ett tidigare tankesätt i det här inlägget på repeat: fuck it. förr eller senare måste nåt börja ge och jag har inget emot att det råkar hända nu.